Har mer eller mindre blivit TVINGAD in i “Facebook” Men så här på “andra sidan” så är det ju JÄTTETREVLIGT. Prova!

Vigseln ska äga rum invid Kattilakoski (= Årets Krog 2006 - där vi sedan skall äta middagen) och utsikten är UTSÖKT. Torneälven brusar fram och man förväntar sig både tomtar och troll, men istället traskar det fina brudparet Tanya & Peder fram till låten “Better than chocolate”. Sedan har jag fått den otroliga äran att vara deras vigselförrättare och jag tror det gick riktigt bra. Båda svarar i alla fall JA och alla är glada. Maten är tokgod och otroliga tal på sång på sketch avlöser varandra. Innan dansgolvet drar igång så drar jag och Andreas på oss baddräkterna från L.A och showar till det lite för publiken. Jag tror att folk är lite ovana med det här att vara både präst och dragshowsartist, men alla jublar högre än någonsin. Det förvånadsvärt höga decibelljudet visar sig sedan ha framkallats av att Andreas gör en dick-slip (= hans snopp/ ena pungkula hänger utanför baddräkten under numret) Watch the dickslip!

Efter en natts sömn (eller vad man nu kan kalla det efter en vindunksfest med alla anlända bröllopsgäster) är jag och min man redo för att göra i ordning bruden. Vi bor på HOLIDAY VILLAGE (!!!) i Övertorneå och visst finns det nåt pittoreskt med golv/ tak/ vägg/ säng/ bord/ toasits i furu om vi pratar bastu, men… Tanya - the bride, är världens goaste tjej - Tänk er Tjorven som blivit lite större och hennes hår blir bara större och större och STÖRRE. Hurra! Sen toppar vi det hela med grön ögonskugga medan bruden suger på sin andra mugg med whiskey. Runt bruden surrar supertrevliga väninnor och en halv miljon med knott. Låt mig rekommendera preparatet MYGGA om ni någonsin beger er norrut. Jag borde kanske bli turistambassadör!?

Andreas och Buster Binz (ett bögpar/kompisar) tränger sig tillsammans med Chaka Khan (Etiopien-Lisa) in (med mig och min man) i vår Ford för att bege oss upp till det svårmodiga och otillgängliga - Tornedalen. Där väntar Tanya och Peder som jag skall viga följande dag (men vad vi inte vet ännu - är att där också väntar en halv miljon knott) Resan blir en roadmovie, men ett stopp på vägen dit i Överkalix. Jag säger INTE att alla i Överkalix är inavlade, inte heller det att stan är fin, men nåt lurt är det. När vi kommer ut från Systemet så PEKAR folk på oss. Jag skriver PEKAR och jag menar det. Ingen subtil liten “kolla in” utan mer en “jag-är-galen-och-mina-föräldrar-är-syskon-kolla-där-vilka-freaks”-pekning. Jag och Andreas slår oss givetvis för knäna åt “the Retard family” och pekar tillbaka och tokskrattar. Sedan blir stämmningen hotfull och vi får springa tillbaka till vår bil och låsa bildörrarna.

Morgon. Jag är bakis. För att må lite bättre/plåga mig själv till bättring, slår jag på videon med Peter Jöback som jag typ “sågade” härom dan. Jag vet inte vad som händer men helt plötsligt står håret på mina armar rakt upp, och när han sjunger om Anna Lindh så vill jag gråta precis som Peter. Konstigt… Är det alkoholen som gjort mig kontaktbar? MEN, jag vidhåller fortfarande att ögonskuggan är klumpigt applicerad, även om han sjunger som en Gud (typ en barngud, för rösten låter så himla ung och rar)

Jag och min man bygger en walk-in-closet (OK då - min man bygger) En ÄNNU större än den Pernilla Wahlgren har, fast UTAN Pernilla. Hur bra är inte det? Jag autist-inrutar mina högar och bestämmer att jag max får ha 6 T-shirts av samma färg. Resten ska till “Röda Korset”. Svårt blir det med blått/turkost… Är det 12 T-shirts som får stanna, eller måste jag komprimera ihop allt i en universalblå hög? Räknas detta som ett I-landsproblem?

Det är onsdag idag och 3 dagar kvar till jag ska förätta vigseln mellan Tanya & Peder. Där blev ni allt snopna va, inte visste ni att jag var präst… Det är inte riktigt så farligt, men jag har fått tillfällig vigsellicens. Det mest spännande med det hela är EFTERNAMNSTÄVLINGEN. Jo ser ni, jag tipsade dem om denna ide (vad kan man annat göra då de heter Nilsson/ Söderberg) att alla gäster skulle få sända in ett förslag till ett nytt efternamn, då med en motivering. Bästa förslaget vinner och “vinnaren” uteses under akten då vi kunggör det hela på slutet. Kul va?

Det var inte bara showgirls som äntrade scenen på bröllopet, nej Ava von Fürstenberg (Eva Sandström) sjöng Ted Gärdestads låt
“För Kärlekens Skull” med mig som bögkör i bakgrunden.

Ikväll sjunger Peter Jöback sin nya singel “Stockholm i natt” på Skansen. Inte för att jag vill klaga MEN “Jag står på Norrmalmstorg och tänker på Clark Olovsson, så många chanser varför tog han aldrig tag i nån…” På videon går Peter runt och sjunger om platser i Stockholm och vad som hänt där (Typ Anna Lindhs död och sin egen misär) Tips: Peter ska ju ut på turne runt i Sverige (7 & 8 Dec i Luleå) och kanske kan han köra samma låt men bara byta ut vissa fraser och lokalförankra dem. Vad sägs om “Jag står vid Shopping och tänker på Maud Adams, hon har så vackra kindkotor som samerna i sina wigwams” Vad tror ni? Bra va? Ja sen har vi har ju Martin Ljung (som inte längre är uuung) Staffan Westerberg (som inte är en dvääärg) och varför inte Mió Evanne (som är så himla grann) Inte för att jag vill klaga MEN, kanske är det låtens text eller så är det klump-appliceringen av hans ögonskugga (i videon) som gör att det krasar. Nu tänker ni kanske på stenkast i glashus. Hm.

Här är beviset på att vi hade repeterat sången !!! Den svarta bakgrunden i videon är inget lyxigt studiobygge, utan istället min svarta morgonrock som vi hade hängt upp. Jag är fortfarande förbluffad över vad min lilla dator är kapabel till att utföra. Det är Tobbe Lundekvist som spelar gitarr!