Åsa Persson är Norrbottens standup-drottning och tillika teveprogramledare för “Eftersnack”.

På Tisdagkväll sitter jag med i studion och berättar om hur vi gjorde om Åsa i något modernare. Ja när Åsa först uppenbarade sig denna måndag, hade vi först avfärgat det, ja hennes hår var svart (se ovan)!

Sedan fick fortsätta med blonderandet för att ha ett bättre utgångsläge.

När vi väl fått upp det i kycklingblont kunde vi fortsätta våra färgbravader och här har vi paketerat in henne med färgen 7.73 (guld-nöt) och blont.

Tillsist klippte vi till det så att det blev DESIGN över det hela. Kolla så fin hon blev! Mjukt, modernt och kvinnligt!

PS: Åsa är inte bara snygg, hon är asfin också - Se oss i morgon!

Det är måndag morgon och jag är nervös över vad / OM tidningarna ska skriva något om min och Maries jordskredsseger.

- Klicka på snygg-Petra så kommer ni till Kurirens megahyllning.

Foto: Kenneth Markström

Vaknar upp ännu en dag efter 10 timmars sömn. Det visar sig att vårt sängmissbruk gett oss epitetet ”partypoopers” och en demensstämpel (som för övrigt passar bra till galonlakanen vi sover på) För att visa de andra bröllopsgästerna att vi är unga och vitala följer vi hurtigt med till ett av Ungerns finaste kurbad. Jag plaskar på i olika bassänger i olika storlekar och temperaturer. Lite suspekt är att vattnet innehåller LITE radioaktivitet! Jag bokar en massage som tvärt emot svenskarnas plingplong-newage-stuk är brutalrealistisk. Man knådas av en kvinna i klinikrock som pratar högt med någon bakom skynket och totalignorerar MIG och hur jag mår, och vad min kropp behöver. Pungchock efter pungchock slår emot oss, då Ungrarna har en förmåga att dra upp sina badbyxor till armhålorna… Vi får förlåta dem, de vet inte bättre. Arpi, brudgummen berättar att de först 1989 fick telefon! (vad nu det har med pungblottning att göra) Lunchen = schnitsel/knödel/strudel-vidrig, uppvägs av billig shopping. På kvällen möts vi alla upp vid restaurangen ”Hemingway” och äter typ det godaste jag någonsin ätit. Arnold Schwartsenegger, Glenn Close och nån från Star Treck fanns medtagna i menyn, och vad de ätit då de gästat superstället. Temperaturen har stigit lite men jag har fått finnar i pannan (av östavgasera, förlåt centralavgaserna). Min vän Ava misstänker att det är diablohorn som är på väg att visa sig, medan jag ser framför mig ett magiskt enhörningshorn som är i antågande. På bilden ser ni bla. svärmor, svärfar & Ava.

Vi sover ut och går upp för att möta det kontinentala och dubbeltydiga Budapest. Frostbitna ser vi Buda-sidan som ska vara kulturspäckat, men jag dömer ut den som en sunkig Prag-kopia. Vi ser Pestsidan som ska vara trendigare, men… jag vet inte. Det som förenar sidorna är att ALLA hus är utsatta för en massiv tag-attack (för er gamla = klotter). Saknar N.Y och en fag-attack. Plötsligt kommer solen fram och allt ter sig lite bättre, kanske var jag lite snabb att döma? En sightseeing är förbokat och vi hamnar på en busstur runt staden. ”Välkomna till denna rund…” Här somnar jag och har noll koll på vad som händer följande två timmar (mest troligt blev jag utsatt för ett övergrepp) Efter middagen hamnar vi på en synnerligen trevlig (och rekommendabel) händelse, nämligen vinfestivalen invid slottet. Man köper kuponger (Ungrarna älskar kuponger) vid borggårdens portar och med dessa kan man vinsmaka sig fram hos alla vinoldlare. Det gungar då jag lägger mig ner på vår säng. Gud vad jag hatar barnkisskyddet de lagt i våra sängar! Det känns som att ligga på ett skötbord. På teven säger de att Pavarotti dött och på BBC World ser jag att folk applåderar då de bär ut den store mannen. Varför applåderar de? Lisa (som vi delar rum med) kontaktar receptionen för att fixa fyra lakan - Four Sheets! Jag slår vad om att kommer att komma upp med four sheeps istället.

Efter en misslyckad landning anländer vi till Budapest där valutan (Forinter) går att omvandla till svenskt medvetande genom att man tar bort två nollor och sedan gångrar med fyra. En typiska ungrare ser ut… hur som helst. Arpi, vår ungerska vän förklarar att landet varit ockuperat av så många olika länder, att DNA hittat en otroligt stor variation. Om Skellefteå (+västerbottens inland) skulle ha vart erövrats lite oftare så hade nog alla inavelsproblem försvunnit. Skelleftesjukan går ev. ut på att alla har 4 huvuden och en släng av MS. I Budapest regnar det och det är omöjligt att avgöra om det är Prag-iskt pittoreskt eller om det är förorts/soptipps-fult. Vi får se i morgon. Få pratar förståelig engelska men vi äter tokgod shusi på ”Wasabi” och jag och min man delar fyrbäddsrum på hotel Tiliana. Innan jag somnar upptäcker jag att det ligger ett kisskydd i min säng. Här ser ni mina vänner Magd och Arpi = brudparet!